Rusher
Kan vara skönt att skriva av sig. Har lösenordsskyddat min blogg för bekvämlighetens skull. Skriver detta endast i syfte av att lätta på hjärtat.
De senaste månaderna har varit sååå MYCKET. Pga psykisk ohälsa (ångesttillstånd, depressiva symptom, akut stressreaktion) besöker jag regelbundet en kurator. Sa upp mig från jobbet och har valt att bli en ny människa idag. Jobbar i en grundskola som elevassistent med barn som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och har gjort det senaste halvåret med paus när jag skulle plugga. Som sagt hoppade jag av plugget och mådde därefter så skitigt. Sa ialf upp mig och vill jobba som apotekstekniker. Vi får se om min undersköterskeutbildning är tillräcklig eller ifall jag måste gå på någon påbyggnadskurs.
Mitt i det hela kaoset med ångesten, får jag en remiss hem från onkologen. Jag föddes med leiomyosarkom som är en sorts cancer som uppkommer i glattmuskulatur. Jag hade en hyfsat stor tumör bakom vänster öra när jag var 1 år så de upptäckte den, opererade bort den och gav mig cytstatika. Eftersom jag var så liten kommer jag inte alls ihåg denna period, kan endast föreställa mig hur mina föräldrar och stora syster måste ha mått. Tack gud för glömskan (i detta fall). Jag fick träffa en onkolog i barncancermottagningen förrigår, tog med mig mamma som definitivt kommer ihåg mer än mig! Han var så himla bra, gav mig ett sammanfattningshäfte om min period som cancersjuk och gav mig även remiss för fullständig hälsokontroll. Jag var i vårdcentralen igår och tog blodprov och urinprov, fick svar samma dag och de verkar ändå vara hyfsat bra! Får vänta på vad doktorn har att säga innan jag börjar anta saker.
Fick även en remiss för EKG, då jag som liten tog ganska höga och starka doser av en medicin som tydligen kan ge biverkningar och framtida komplikationer på hjärtmuskulaturen.
Följde med mamma idag på rehab då hon också insjuknade i bröstcancer för några år sedan.
På detta kaoset har jag även en 3cm stor & hård knöl som sticker ut från mitt högra bröst. Tog biopsi för 1 år sedan och det visade sig vara fibroadenom, en bindvävsknuta som tur. Nu har den växt och gör ännu ondare än innan, därför tog jag tag i det idag och kontaktade bröstcentrum i city som vidare bad mig kontakta kirurgen i st göran. Jag fick en tid 2019-02-05! Så bra. Nu gäller det bara att bocka av de saker som står och stör, ger ångest, grubblerier och bara tar en massa av ens egen energi. Jag tror även det är dags, för rehabssyfte över min generaliserade ångest, att börja simma. Hitta något som är aldelles eget. NU SÅ! Nu ska allting minsann bli bra.
